$125 för en ny skrivare, $260 för att serva den gamla

Life as a Healthcare CIO: The Era of Disposable Printers

Jo, vi såg inslagen på rapport för någon månad sedan. Det är horribelt. Jag är själv inte riktigt där än, då jag måste bestämma mig för att köpa mera förbrukning, eller köpa nytt. Har sedan länge lager med patroner till min Epson Stylys Color 900 samt till min HP LaserJet 6MP. Mer avancerade färgjobb överlåter jag gärna till blurb.com. Gamla trotjänare, mina skrivare. Men man funderar när vi som samhälle ska hitta formeln för hur vi prissätter miljöpåverkan på ett ”bra” sätt. Hm. Därför denna blog-post.

Mitt namn är Jaak Peter Nõu

Mitt namn är Jaak Peter Nõu. Fram till för några år sedan hette jag Jaak Peter Nöu. Lillebror Andreas skulle doktorera och ordnade med Skatteverket så att han fick byta efternamnsstavning till det estniska ursprunget. Farfar, farmor, pappa med syskon kom till Sverige 1944 och tvingades då att försvenska stavningen av sitt familjenamn. Från Nõu till Nöu alltså. När Andreas ordnat med farfars estninska födelsedokument och fått lov att byta var det en smal sak för mig att hänga på. Ingen annan i släkten har gjort samma som vi, Andreas och jag. Jag har inte fördjupat mig i varför. 

Många konsekvenser får det. Att ha ett namn som inte kan stavas till på svenska alltså. En konsekvens är att õ i svenskan sorteras som o, inte som ö. Men ö (estniskans långa ö) är ju en bättre approximation för õ än vad o är? Hängde ni med? Inte många gör det. Oftast blir õ ett § eller en punkt . i tryck. Speciellt på kreditkort. Jag heter alltså ofta N§u eller N.u i efternamn. Försök säga det, eller stolt bokstavera till något som ingen hört talas om. Hur uttalar du? Det är inte så svårt. Frågat mig? Vem ”bestämmer” hur ett namn ska uttalas? Pappa brukar köra med ”Do you know Nöu? No, I don’t know Nöu”. Eller förklara att han heter Nöu, som Dr No i Bond. Då brukar folk fatta, uttala som engelskans No! alltså. Ungefär…

Förnamnet då, pappas och mitt, Jaak. Fint. Estniskan har många dubbelvokaler. Peter på estniska skulle varit Peeter, men jag fick heta försvenskade Peter då mamma min är svenska och jag faktiskt är född i och levt hela mitt liv i Sverige. Tack, mindre friktion på så sätt, med stoltheten och rötterna bevarade i det andra förnamnet, och efternamnet då. 

Jaak. Många säger Jack till pappa. Jag använder sällan mitt första namn (alltså inte mellannamn). Men fint är det och många assosierar till djuret nedan. Vilka djur – eller vad? – associerar folk till när någon säger att de heter, typ, Patrik?

 

En skylt från Kolmårdens djurpark
En skylt från Kolmårdens djurpark

Ernst Sommartorpet, a tribute to self centerdness

Gamla goda synder. Vi tror inte att Mr Kirschsteiger någonsin såg när det begav sig. Han hade ‘hållit på’ och gått över styr i redan flera år då, men har sedan, till vår häpnad, fortsatt. Sommarens (2008) nedslag i TV4 var bland det mest, hm, vi sett. Tur att Sommartorpet ryckte upp sig och kanalkrockade bort Ernst med något riktigt sevärt. Tack för att ni pratade budget och visade på mödorna, hantverket. Fler pärl-dekorationer eller syltrecept vill vi inte ha!

Vi visade filmsnutten för höjdare på SVT när det begav sig, och de ansåg oss vara oförargliga nog att inte göra något åt det faktum att vi samplat några takter Sommartorps-intro.

Better

kung fu grippe – Better

Thanks Merlin. What a Coincidence. Yesterday, while lunching with a really good frind of mine, I stabbed at formulating, this, that you are saying in the Better post above. I agree. But, I guess, by posting this me-to, I have yet to start implementing. Working on it. More and more mindful by the day.

Unthinkable Futures

Unthinkable Futures

* Computer screens (both CRT and flat screens) are found to be dangerous to the health. Working at a computer is viewed as a toxic job. 

I used to work at a management consaltancy (Sifo Management Group – SMG – folded in 2003) specializing in scenario planning. Scenario planning was born in Silicon Valley and Eno/Kelly were often part of the creative team. In this article Kelly re-publishes an excercise in challanging probabilities:

This list of unthinkable futures — probabilities we tend to dismiss without thinking — was published 15 years ago in the Summer, 1993  issue of Whole Earth Review. Our intent was less  to correctly predict the future (thus the silliness) and more to predict how unpredictable the actual future would be. 

”Improbability is still a strong bias to overcome.” Yes, it is. The key to making good scenarios, and thus making the entire scenario process worthwhile. According to my own limited experience. One day, I’ll work this area again.