$125 för en ny skrivare, $260 för att serva den gamla

Life as a Healthcare CIO: The Era of Disposable Printers

Jo, vi såg inslagen på rapport för någon månad sedan. Det är horribelt. Jag är själv inte riktigt där än, då jag måste bestämma mig för att köpa mera förbrukning, eller köpa nytt. Har sedan länge lager med patroner till min Epson Stylys Color 900 samt till min HP LaserJet 6MP. Mer avancerade färgjobb överlåter jag gärna till blurb.com. Gamla trotjänare, mina skrivare. Men man funderar när vi som samhälle ska hitta formeln för hur vi prissätter miljöpåverkan på ett ”bra” sätt. Hm. Därför denna blog-post.

Mitt namn är Jaak Peter Nõu

Mitt namn är Jaak Peter Nõu. Fram till för några år sedan hette jag Jaak Peter Nöu. Lillebror Andreas skulle doktorera och ordnade med Skatteverket så att han fick byta efternamnsstavning till det estniska ursprunget. Farfar, farmor, pappa med syskon kom till Sverige 1944 och tvingades då att försvenska stavningen av sitt familjenamn. Från Nõu till Nöu alltså. När Andreas ordnat med farfars estninska födelsedokument och fått lov att byta var det en smal sak för mig att hänga på. Ingen annan i släkten har gjort samma som vi, Andreas och jag. Jag har inte fördjupat mig i varför. 

Många konsekvenser får det. Att ha ett namn som inte kan stavas till på svenska alltså. En konsekvens är att õ i svenskan sorteras som o, inte som ö. Men ö (estniskans långa ö) är ju en bättre approximation för õ än vad o är? Hängde ni med? Inte många gör det. Oftast blir õ ett § eller en punkt . i tryck. Speciellt på kreditkort. Jag heter alltså ofta N§u eller N.u i efternamn. Försök säga det, eller stolt bokstavera till något som ingen hört talas om. Hur uttalar du? Det är inte så svårt. Frågat mig? Vem ”bestämmer” hur ett namn ska uttalas? Pappa brukar köra med ”Do you know Nöu? No, I don’t know Nöu”. Eller förklara att han heter Nöu, som Dr No i Bond. Då brukar folk fatta, uttala som engelskans No! alltså. Ungefär…

Förnamnet då, pappas och mitt, Jaak. Fint. Estniskan har många dubbelvokaler. Peter på estniska skulle varit Peeter, men jag fick heta försvenskade Peter då mamma min är svenska och jag faktiskt är född i och levt hela mitt liv i Sverige. Tack, mindre friktion på så sätt, med stoltheten och rötterna bevarade i det andra förnamnet, och efternamnet då. 

Jaak. Många säger Jack till pappa. Jag använder sällan mitt första namn (alltså inte mellannamn). Men fint är det och många assosierar till djuret nedan. Vilka djur – eller vad? – associerar folk till när någon säger att de heter, typ, Patrik?

 

En skylt från Kolmårdens djurpark
En skylt från Kolmårdens djurpark

Non Silentium släpper ny skiva

Releasekonsert på lördag kväll

På lördag kväll (den 20 september 2008) släpper min kör sin senaste platta i samband med releasekonsert i Österåkers kyrka. Ni kommer väl? Ni köper vår CD, där, i handen, eller via iTunes som ska vara fixat med vännen Jockes hjälp och bistånd. Plattan är en inspelning från i påskas av Morten Lauridsens Lux Aeterna och Steve Dobrogosz Te Deum som bonus. Ljudtekniker och vår dirigent Urban Westerlund har jobbat hela sommaren med produktionen. Det låter bra… och det är gudabenådat vacker musik. Tänker ni som jag gör – julklapp?

Ernst Sommartorpet, a tribute to self centerdness

Gamla goda synder. Vi tror inte att Mr Kirschsteiger någonsin såg när det begav sig. Han hade ‘hållit på’ och gått över styr i redan flera år då, men har sedan, till vår häpnad, fortsatt. Sommarens (2008) nedslag i TV4 var bland det mest, hm, vi sett. Tur att Sommartorpet ryckte upp sig och kanalkrockade bort Ernst med något riktigt sevärt. Tack för att ni pratade budget och visade på mödorna, hantverket. Fler pärl-dekorationer eller syltrecept vill vi inte ha!

Vi visade filmsnutten för höjdare på SVT när det begav sig, och de ansåg oss vara oförargliga nog att inte göra något åt det faktum att vi samplat några takter Sommartorps-intro.

Free the Airwaves: Whitespace campaign Lessig Blog

Free the Airwaves: Whitespace campaign Lessig Blog

Regulating the airwaves – Older Lessig blog post

I veckan ska jag börja läsa ”Effektivare signaler”, ett betänkande av frekvensutredningen. Allt för att bygga en bas inför ett eventuellt kommande seminarium på ”Någonting i luften”-tema i Teldok2.0-regi. Vad tror, tycker ni? Är frekvenspolitik uppabstraherat ett eller ett par nivåer en tillräckligt brinnande aktuell och stormande viktig fråga för samhällsutveckingen för att vi ska köra ett seminarium därom, tentativt i v. 46? Kommentera gärna, samt tipsa oss om bakgrundsmaterial vi bör studera in för att kunna begränsa opch specificera frågeställningen korrent. Kommentera här, eller delicious.com-tagga med etp2 (för Ekonomi, teknik, politik, seminarie 2).

Larry Lessig argumenterar från amerikansk horisont för att fler och större bitar spektruk ska lämnas helt fria. Vi såg alla hur WLAN-utvecklingen sköt fart i slutet av 90-talet trots allt som företrädare för ”ordning och reda bland vågorna” varnade för. Såja, jag ska inte skriva förrän jag läst på. Återkommer.

Too much data ruins the investigation, every time.

Cory Doctorow: Big Brother is not watching | Technology | guardian.co.uk
Too much data ruins the investigation, every time.

Yep. Så är det. Medan hela världen ”jag har inget att dölja” rusar vidare på väg ned i det svarta hålet. 

Vitt? Svart? Grått! Balans. Lagom. Kontroll. Transparens. Ge polisen och den militära underrättelsetjänsten bättre resurser att göra riktigt grävande arbete där det är motiverat istället för att fylla alla databaser from here to hell med mer och mer brus.