Politicians and their science advisers need to get with the times and embrace open research. They should harness the collective expertise — now also accessible through social media — of virologists, epidemiologists, behavioural researchers and others who can help them to better interrogate their models, and therefore improve their decisions. This is imperative now, when they are making decisions on which the future of lives and economies depend. — Läs på www.nature.com/articles/d41586-020-00772-4

Short of citing the entire article, I just quote this essential early part. But do go read the whole piece. It is important now, and in the future, for anyone with any level of power.

The first thing is that you should be communicating a lot, consistently and with trusted sources. You have to be open and transparent. You have to say what you do know and then you have to say what you don't know. You have to emphasise, and keep emphasising, the uncertainty, the fact that there is much we don't know. Then you have to say what you are planning to do and why. Finally, you have to say what people themselves can do, how they should act. The crucial thing to say is that this will change as we learn more.

Tack till Nicklas för pekaren.

“Den konkreta forskning som utförs i dag är emellertid ofta omedveten om det större systemanalytiska landskap som den rör sig i, liksom om analysens och systemtänkandets historia. Forskaren vet ofta lite om vilka teorier och metoder som finns att tillgå. Han har endast tagit del av ”system”-tänkande inom den egna disciplinen, i olyckliga fall endast som tredje- eller fjärde- handskunskap i förhållande till originaltankarna. Detta kan leda till mindre lyckade uppläggningar av den egna forskningen. En vanlig sådan är att man slaviskt förlitar sig på vissa färdiga (ibland datoriserade) modeller. En annan är att man alltför snabbt och tanklöst ansluter sig till en ”skolbildning” av stark lyskraft – men som kanske inte alls är den mest adekvata för pro- blemet. Inte så sällan kan en ”systems approach” stanna vid ett antal (i sig själva relativt harmlösa) språkliga besvärjelser.”

Läser om. Ladda ned eller beställ från Energimyndighetens förlag.

More developed examples: vehicle displays and engagement with people in close proximity via social media; tightly choreographed driving to wow the audience. Already visible in a crude form in Tokyo, this will become more nuanced and globally mainstream. While ad agencies looking for an edge will get away with ConvoyAds for a while, in a race to the bottom, they will be rapidly become a social nuisance. However, over time the local authority’s own urban sensing platforms will allow them to leverage retroactive fines to the advertisers based on annoyance/engagement, creating a viable ad platform.

Public policy consists of rules and regulations, but its implementation depends on how street-level bureaucrats interpret them and exercise discretionary judgment. These workers are expected to act as sensible moral agents in a working environment that is notoriously challenging and that conspires against them — Read on www.nesta.org.uk/blog/8-of-the-best-books-on-innovation/

Cities are epicenters for invention. Scaling analyses have verified the productivity of cities and demonstrate a superlinear relationship between cities’ population size and invention performance. However, little is known about what kinds of inventions correlate with city size. Is the productivity of cities only limited to invention quantity? I shift the focus on the quality of idea creation by investigating how cities influence the art of knowledge combinations. — Read on www.tandfonline.com/eprint/B776YCh9hQvsbAZBrJvT/full

Our lives are henged round with systems of classification, limned by standard formats, prescriptions, and objects. Enter a modern home and you are surrounded by standards and categories spanning the color of paint on the walls and in the fabric of the furniture, the types of wires strung to appliances, the codes in the building permits allowing the kitchen sink to be properly plumbed and the walls to be adequately fireproofed. Ignore these forms at your peril � as a building owner, be sued by irate tenants; as an inspector, risk malpractice suits denying your proper application of the ideal to the case at hand; as a parent, risk toxic paint threatening your children.

To classify is human. Not all classifications take formal shape or are standardized in commercial and bureaucratic products. We all spend large parts of our days doing classification work, often tacitly, and make up and use a range of ad hoc classifications in order to do so. We sort dirty dishes from clean, white laundry from colorfast, important email to be answered from e-junk.

This is the great thing about the decentralized, permissionless innovation of the internet - telcos don’t need to decide in advance what the use cases are, any more than Intel had to decide what the use cases for faster CPUs would be. — Read on www.ben-evans.com/benedictevans/2019/1/16/5g-if-you-build-it-we-will-fill-it

Vinnova stödjer bloggen Innovation Management. Idag på morgonen, den 4 maj, introducerar de en serie artiklar där de knyter samman praktik och teori. Karin Wall skriver: “IM Feature article is a clear connection between theory and best practice, i.e. how the knowledge, theory (method, strategy, etc.) have been applied and also how the knowledge presented in the article can be used by the reader”.

Den första artikeln handlar om ‘User Innovation in services’ - nästan precis vad jag bloggade om för en lite stund sedan. Se där! Läs!

/peter

Update: Denna publicerades tidigare på en annan blogg, men där passade den inte längre. Och, ska noteras, jag jobbar alltså på Vinnova, men uttalar mig på intet sätt, i detta forum eller någon annan stans, för Vinnovas räkning. Om jag inte explicit säger så, dvs. Vilket jag nog inte kommer göra någonsin, då jag inte jobbar på V:s kommunikationsavdelning.

Kollegan Peter Krantz på e-delegationen tipsade mig om denna dragning som överskådligt beskriver möjligheterna med öppna data. Tillväxt- och möjlighetsdimensionen är lätt att se. Rekommenderas till alla kollegor!

Kapa kostnader och öka spridningen

/peter

Update: Denna publicerades tidigare på en annan blogg, men där passade den inte längre. Och, ska noteras, jag jobbar alltså på Vinnova, men uttalar mig på intet sätt, i detta forum eller någon annan stans, för Vinnovas räkning. Om jag inte explicit säger så, dvs. Vilket jag nog inte kommer göra någonsin, då jag inte jobbar på V:s kommunikationsavdelning.

Nicklas Lundblads ”Opt-In Dystopias” är väl ett par veckor gammal vid detta laget men jag hade inte läst än. Nu är det dags - via länk dit och samtal därom i senaste TWIG:

http://wiki.twit.tv/wiki/This_WEEK_in_GOOGLE_39

som pekar på

http://thenextweb.com/socialmedia/2010/04/21/facebook-what-they-announced-at-f8/

som fick mig att än mindre tycka om eller gilla Facebook. Jag hoppade in som hastigast och raderade delar av min profil samt kapade aktiva kopplingar mellan facebook och några andra tjänster jag använder.  Jag läste på vidare på NNSquad hur listmaster Lauren formulerade sig, och jag delar hans syn i detta:

I have a Facebook account.  I don’t use it.  Basically the only information I’m willing to share with Facebook is my password for accessing Facebook.  And the only reason I do that is because, uh, well, I couldn’t log in without it.  Which I rarely bother to do. (Which reminds me, if you’ve ever tried to “Friend” me on Facebook, don’t hold your breath for a response – I routinely ignore everything Facebook sends out.)

The reason is simple and basic.  I have a fundamental distrust of Facebook’s “core values” related to privacy.  At every stage, they’ve attempted to manipulate rather than treat these issues in an honestly straightforward manner.

That’s why when it comes to entrusting someone in the Cloud with any privacy-sensitive data, I’ll take Eric Schmidt over Mark Zuckerberg any day.

Vad säger ni i frågan?

/peter nõu

Update: Denna publicerades tidigare på en annan blogg, men där passade den inte längre. Och, ska noteras, jag jobbar alltså på Vinnova, men uttalar mig på intet sätt, i detta forum eller någon annan stans, för Vinnovas räkning. Om jag inte explicit säger så, dvs. Vilket jag nog inte kommer göra någonsin, då jag inte jobbar på V:s kommunikationsavdelning.